Glad Tre vise männen-dag! Klart man bloggar när folk till och med får ledigt för ähum vår skull.

Jag tänkte passa på att lägga 2011, det mediokra bloggandets år, till handlingarna och se till att vara först för en gångs skull. Dags att summera och minnas det år som ännu till stora delar inte inträffat. Mina vänner, här är det viktigaste som hände i mitt liv under 2012.

Året började fint med ett nyårsfirande i goda vänners lag i en motionshall i Rotebro. Jag lovade tidigt mig själv, genom ett så kallat nyårslöfte, att jag skulle ha ett nytt jobb när året var slut. Karriären är förstås i sig inte så viktig, men den har fått spela en stor roll under året på grund av att jag måste tjäna tillräckligt med pengar. Det här med att sitta på bostadsrätt påverkar de ekonomiska kraven, helt enkelt.

Anledningen till att jag letade nytt jobb var framför allt att jag skulle ha gått ner på halvtid från 1 februari. Även om jag inte bytte bort partitidningen helt och hållet, kändes det som en stor förnyelse att ha frilansat på halvtid. Jag är glad över att ha gett mig in i entreprenörskapet, med alla dess utmaningar och dess frihet. Visst har det varit mycket jobb, ibland till ingen nytta, men upplägget med att använda tidningens kontor har fungerat över förväntan.

OS i London och Fotbolls-EM var stora sportsliga besvikelser förstås. Men allt bleknar i ljuset av den stora triumfen under året – när våra anrika hockeyhjältar utförde Bragdernas Bragd och kämpade till sig det mest ärofyllda av alla idrottspris i början av januari. I USA, Ryssland och många andra länder talar man nu om Sverige som det stora idrottsundret. Jag kommer länge att vårda minnet av juniorernas gyllene framgångar.

För egen del har 2012 inneburit att jag börjat beta av den svenska klassikern. Lidingöloppet är avklarat, så nu är nästa mål Vasaloppet 2013.

Jag gick tidigt under året in i ett projekt som min församling skulle göra på Kungsholmen. Det här första året har till stor del handlat om bön och att hugga tag i de arbetsuppgifter som behöver utföras, så att församlingen kan bli etablerad. Redan har vi sett hur Gud gör under i Stockholms innerstad och hur församlingen kan möta människors behov. Stay tuned, som vi säger.

Att dela många av årets utmaningar och glädjeämnen med E har varit grymt. Hon är en fantastisk tjej och jag tror på en strålande framtid både för henne och mig. Dessutom är jag otroligt tacksam över alla vänner, gamla såväl som nya.